Första hjälpen till sjöss – den kompletta guiden för båtfolk

Akut första hjälpen till sjöss – det här gör du först

Prioriteringen följer ERC Guidelines 2025. Hos en livlös person är tidigt larm och tidig HLR det som räddar liv. Vänta inte och se hur det utvecklar sig.

1. Säkra platsen. Din egen säkerhet först. Stoppa båten, lägg i autopilot eller neutralläge, och tänk på propellern, sjön och eventuell brand- eller gasfara innan du går fram till den skadade.
2. Kontrollera medvetandet. Tala högt och skaka försiktigt i axlarna. ”Hur är det med dig?”
3. Ingen reaktion: ropa på hjälp och ring 113 omgående. Lägg telefonen på högtalare så att du har båda händerna fria.
4. Skicka någon efter hjärtstartaren (AED) om det finns en ombord eller i hamnen.
5. Öppna luftvägen – böj huvudet bakåt, lyft hakan – och se, lyssna och känn efter normal andning i upp till 10 sekunder.
6. Onormal eller utebliven andning, eller om du är osäker: starta HLR direkt.
7. Stoppa livshotande blödning parallellt med hårt direkttryck om ni är flera.
8. Sjönöd: skicka VHF DSC Distress och Mayday på kanal 16 parallellt om ni är fler än en ombord.

Källor: ERC Guidelines 2025, Helsenorge, Norsk Resuscitasjonsråd. Senast kontrollerat juni 2026.

113, VHF eller Mayday – vad använder du?

Så skickar du ett DSC-nödanrop

På en VHF med DSC: lyft det röda locket och håll in nödknappen tills apparaten sänder. DSC-anropet skickar ditt MMSI, och normalt även position och tid förutsatt att radion har en giltig GPS-position – antingen från egen mottagare eller inmatad över NMEA från plottern. Radion går sedan över till kanal 16, där du följer upp med Mayday i tal. Saknar radion GPS-position anger du positionen muntligt på kanal 16.

Nöd – fartyget eller någon ombord är i fara

Brand, vatteninträngning, grundstötning, kantring, man överbord som du inte får upp. VHF är primärkanalen till sjöss eftersom närmaste båt nästan alltid är snabbare framme än något som kommer från land.

1. Lyft det röda locket och håll in nödknappen tills apparaten sänder DSC Distress.
2. Radion går själv över till kanal 16. Sänd därefter röstanropet nedan.
3. Får du inget svar: upprepa. Har du ingen VHF: ring 120 eller 112.

Nöd – medicinskt nödläge ombord

Med DSC ombord är VHF förstavalet även vid medicinsk nöd. DSC-larmet skickar MMSI och position till kustradion automatiskt; röstanropet på kanal 16 är det båtarna runt dig hör. Båda delarna behövs.

1. Skicka DSC Distress, därefter Mayday på kanal 16 med position och vad som är fel på personen.
2. Har du mobiltäckning, låt någon annan ombord ringa 113 parallellt.
3. Starta livräddande första hjälpen omedelbart. Är ni flera sker larm och första hjälpen samtidigt.
4. Be kustradion om Medico om du behöver läkarvägledning under tiden.

Ingen VHF – ring 113

113 är det medicinska nödnumret i Norge. Det larmar ambulans eller ambulanshelikopter, varskor Hovedredningssentralen vid behov, och vägleder dig genom första hjälpen medan hjälpen är på väg.

1. Ring 113. Lägg telefonen på högtalare så att båda händerna är fria.
2. Säg först att du ringer från båt, och ange position: grader och decimalminuter från plotter eller mobil, eller platsnamn och avstånd från en känd punkt.
3. Ange båtnamn, antal ombord, och var ni kan mötas: kaj, strand eller till sjöss.
4. Gör det operatören säger, och lägg inte på förrän du får besked om det.

Utan VHF når du också Hovedredningssentralen på 120 eller 112. En handhållen VHF med DSC är den billigaste förbättring du kan göra av beredskapen ombord.

Varken DSC eller täckning – använd det du har

Utan DSC och utan täckning är du beroende av att bli sedd eller hörd. Starta livräddande första hjälpen, och få någon annan att larma.

1. VHF utan DSC: ropa upp andra båtar på kanal 16.
2. Använd nödsignaler: röda handbloss, fallskärmsljus, röksignal, spegel, ficklampa, ljudsignal.
3. Gå mot land eller mot annan båttrafik om den skadades tillstånd tillåter det, och ring 113 så snart du får täckning.
4. Har du EPIRB eller PLB ombord och läget är livshotande: utlös den.

Det här scenariot är skälet till att EPIRB eller PLB rekommenderas på turer utanför mobiltäckning.

Assistans – ingen är i fara

1. Behöver du assistans utan omedelbar livsfara – bogsering, drift mot land, någon sjuk som måste i land – är rätt signal PAN-PAN på kanal 16, inte Mayday.
2. Är det bara praktisk hjälp du behöver räcker ett vanligt anrop till kustradion på kanal 16, eller telefon 120.
3. Kystradio Sør: +47 51 69 00 44. Kystradio Nord: +47 75 52 89 25.
4. Ange position, båtnamn, antal ombord och vad problemet är.
5. Säkra båten medan du väntar, och ha VHF:en påslagen.

Kontaktuppgifter kontrollerade mot Hovedredningssentralen och Radio Medico Norge, september 2026. Staten övertog kustradiotjänsten från Telenor den 1 januari 2026: Hovedredningssentralen driver radiooperatörstjänsten, Kystverket den tekniska infrastrukturen och Sjøfartsdirektoratet fartygsradioregistret. Innehållet är Sikkerhet Om Bords rekommendation, inget lagkrav för fritidsbåt.

Läkarråd till sjöss: Radio Medico

Kustradiostationerna lyssnar kontinuerligt på kanal 16 och kopplar dig till jourhavande läkare vid Radio Medico Norge. Tjänsten är gratis och öppen dygnet runt. Sjøfartsdirektoratet uppger att även fritidsbåtfolk kan få direktkontakt med läkare (Medico) via kustradiostationerna.

1. Ropa upp kustradion på kanal 16 och be om Medico. Du kan också ringa +47 51 68 36 01 direkt, eller 120 och be om Medico.
2. Ha checklistan nedan klar innan du ringer. Läkaren behöver siffror, inte intryck.
3. Behöver den sjuke också assistans – bogsering eller transport i land – utan omedelbar livsfara är rätt signal PAN-PAN på kanal 16. Ett rent anrop för läkarråd är däremot ett vanligt anrop. Är tillståndet livshotande är det Mayday, inte PAN-PAN.
4. Försämras tillståndet: gå över till DSC Distress eller Mayday, eller ring 113.

Det här säger du: ISBAR-checklistan

Strukturen följer ISBAR, det etablerade formatet för muntlig patientöverlämning i nordisk sjukvård. Radio Medico Norge drivs av Norsk senter for maritim medisin og dykkemedisin vid Haukeland universitetssjukehus och förmedlas genom kustradiostationerna. Kontaktuppgifter kontrollerade mot Hovedredningssentralen i september 2026. Själva checklistan är Sikkerhet Om Bords rekommendation.

HLR vid hjärtstopp och drunkning

1. Bekräfta hjärtstopp: ingen reaktion och ingen normal andning. Pulskontroll krävs inte av lekmän.
2. Ring 113 med högtalaren på och skicka någon efter hjärtstartaren.
3. Placera händerna mitt på bröstkorgen, raka armar, och tryck 5–6 cm i takt 100–120 per minut.
4. Efter 30 kompressioner: ge 2 inblåsningar om du kan och vill. Fortsätt 30:2. För barn använder en utbildad livräddare 15:2 efter 5 inledande inblåsningar.
5. Slå på hjärtstartaren så snart den är framme och följ talinstruktionerna. Fortsätt HLR tills AED:n säger åt dig att inte röra patienten.
6. Byt av den som komprimerar ungefär varannan minut så att kvaliteten inte faller.

Överlevnaden sjunker markant för varje minut utan HLR och defibrillering. Bra HLR med tidig AED är det viktigaste du kan göra i väntan på räddning.

Källor: ERC Guidelines 2025, Norsk Resuscitasjonsråd, Helsenorge. Senast kontrollerat juni 2026.

Luftvägsstopp och främmande föremål i halsen

1. Klarar personen att hosta: låt hen hosta – det är det mest effektiva sättet att få upp föremålet.
2. Ineffektiv hosta men vaken: böj personen framåt och ge 5 hårda ryggslag mellan skulderbladen med flata handen.
3. Ingen effekt: ge 5 buktryck (Heimlich) – grepp runt magen, knuten hand mellan navel och bröstben, dra inåt och uppåt.
4. Växla 5 ryggslag och 5 buktryck tills luftvägen är fri eller hjälp kommer.
5. Blir personen medvetslös: lägg ner, ring 113 och starta HLR.

Alla som haft ett luftvägsstopp där buktryck använts bör bedömas av läkare efteråt.

Källor: Helsenorge, ERC Guidelines 2025, Norsk Resuscitasjonsråd. Senast kontrollerat juni 2026.

Drunkning och tillbud i vattnet

1. Din egen säkerhet först. Räck ut, kasta en lina eller livboj, eller använd båten – hoppa helst inte i själv.
2. Få upp personen snabbt och tryggt ur vattnet. Har personen varit länge i kallt vatten och är vaken, lyft kroppen så vågrätt som möjligt. Andas personen inte normalt är snabb upptagning viktigare än vågrätt lyft – få upp hen och starta inblåsningar.
3. Kontrollera medvetande och normal andning.
4. Ingen eller onormal andning: ge 5 inledande inblåsningar, därefter HLR 30:2.
5. Larma 113 och/eller VHF DSC/Mayday vid allvarlig händelse.
6. Håll personen varm – nedkylning följer ofta på drunkning och kan försvåra bedömningen.

Källor: ERC Guidelines 2025, Helsenorge. Senast kontrollerat juni 2026.

Stora blödningar och tourniquet

1. Direkt tryck rakt på blödningen med handen och kompress eller tyg. Håll hårt och släpp inte.
2. Lägg tryckförband och behåll trycket. Lägg gärna ner patienten.
3. Vid livshotande blödning från arm eller ben där direkttryck inte stoppar blödningen, eller vid amputation: använd en prefabricerad tourniquet.
4. Placera tourniqueten 5–7 cm ovanför såret, inte över en led. Dra åt tills blödningen upphör. Notera klockslaget. Lossa den inte.
5. Larma 113 eller VHF. Håll patienten varm – risk för chock och nedkylning.
6. Improviserad tourniquet är en sista nödåtgärd, ingen normalrekommendation.
7. Tryckpunkter i ljumske eller armhåla rekommenderas inte längre.

Utbildning rekommenderas starkt. Rätt användning av tourniquet och blödningskontroll bör övas i kursform.

Källor: ERC Guidelines 2025, Norsk Resuscitasjonsråd / Norsk Førstehjelpsråd. Senast kontrollerat juni 2026.

Brännskador ombord

1. Avbryt förbränningen och få bort personen från värmekällan.
2. Kyl med rinnande, ljummet vatten omkring 20 °C i 20 minuter. Använd ljummet vatten på barn.
3. Ta av smycken och kläder som inte sitter fast. Riv inte loss fastbränt material.
4. Täck med rent, luddfritt förband eller lämpligt brännskadeprodukt.
5. Håll resten av kroppen varm så att personen inte kyls ned under kylningen.

Sök läkare vid stora eller djupa brännskador, brännskada i ansikte, luftvägar, händer eller underliv, och vid brännskada på barn.

Källor: Helsenorge. Senast kontrollerat juni 2026.

Hypotermi och kallvattenexponering

1. Få personen ur vatten och vind och in i lä. Hantera varsamt – häftiga rörelser kan utlösa allvarlig rytmrubbning i hjärtat.
2. Har du torrt, isolerande material: klipp bort de blöta kläderna snabbt, systematiskt och med minsta möjliga rörelse, och packa in direkt – även över huvudet.
3. Har du inte det: låt kläderna sitta kvar och packa personen i ångtätt material, plast eller presenning, med filtar utanpå. Att klä av utan lä och torrt alternativ ger extra värmeförlust.
4. Alltid något mellan personen och durken. Ullfilt, liggunderlag eller segelsäck. Ett kallt, blött däck drar värme ur en person som är helt torr i kläderna.
5. Tillför värme mot bröst, armhålor och rygg: värmepåsar, varmvattenflaska, kroppsvärme. Varm, sockerhaltig dryck till vakna som kan svälja – den värmer lite, men håller blodsockret uppe, och huttrandet är kroppens egen värmeproduktion. Ingen alkohol.
6. Håll personen vågrät vid svår nedkylning.
7. Vid medvetslöshet eller utebliven normal andning: starta HLR och larma 113 eller VHF.

Därför är vågrät upptagning så viktig

Praktiskt ombord: använd badplattform, fall, sele under armarna och under knäna, eller en presenning som bårliknande lyft. Håll personen vågrät även därefter, undvik häftiga rörelser, och låt hen ligga – inte stå eller sitta upprätt – också om hen verkar klar och pigg.

Men: andas personen inte normalt gäller motsatt prioritet. Då är snabb upptagning och inblåsningar viktigare än ett vågrätt lyft. Skjut aldrig upp upptagningen för att få till ett vågrätt lyft.

Mekanismen är beskriven i litteraturen om kallvattenräddning (circum-rescue collapse) och i ILS Medical Position Statement 12, och är inarbetad praxis i räddningstjänsten. ERC 2025 slår för sin del fast att åtgärder i vattnet inte ska fördröja upptagningen när återupplivning behövs.

Nedkylning sker också utan att någon varit i vattnet

Den vanligaste nedkylningen ombord sker inte i sjön, utan på durken. Ett kallt, blött däck drar värme ur en person som är helt torr i kläderna, och en skadad person förlorar värme snabbare än en oskadad: smärta, blodförlust och chock sänker kroppens egen värmeproduktion.

• Isolera under, inte bara över. Ullfilt, liggunderlag eller segelsäck mellan person och durk – till var och en som blir liggande, skadad eller nedkyld, också en fin sommardag.
• Varm, sockerhaltig dryck till vakna som kan svälja. Den värmer lite i sig själv, men håller blodsockret uppe. Utan blodsocker klarar kroppen inte att huttra, och huttrandet är kroppens egen värmeproduktion.
• Ingen alkohol. Den ger en känsla av värme samtidigt som den ökar värmeförlusten.

Källor: ERC Guidelines 2025, Helsenorge. Senast kontrollerat juni 2026.

Koloxidförgiftning i båt

Kolmonoxid (CO) är en luktfri, färglös gas från förbränning – motor, värmare, elverk och kokapparat. Symtomen är huvudvärk, illamående, yrsel, förvirring och medvetslöshet, och förväxlas lätt med sjösjuka eller baksmälla.

1. Frisk luft omgående – ut på däck eller öppna upp.
2. Stäng av källan om det går att göra säkert.
3. Utrym alla från det utsatta utrymmet.
4. Ring 113 vid symtom. Vid medvetslöshet eller utebliven normal andning: starta HLR.
5. Gå inte in i en farlig atmosfär utan säkring eller friskluft.

Förebyggande: CO-varnare bör monteras vid kojer och uppehållsutrymmen, särskilt där det finns värmare, motor eller elverk.

Källor: Helsenorge, Giftinformasjonen. Senast kontrollerat juni 2026.

Kläm-, vinsch- och fallskador

Vinschar, skot och fall är typiska maritima skador. Klämskador ger ofta inre skada även när huden är hel.

1. Stoppa kraften: lossa vinsch eller skot, säkra rigg och bom.
2. Blödning: hårt, direkt tryck och tryckförband.
3. Fraktur eller felställning: stötta och immobilisera i bekvämt läge, till exempel med SAM-skena. Räta inte ut felställningen.
4. Misstanke om inre skada: håll patienten stilla och varm, iaktta tecken på chock – blek, kall, klam, snabb puls – och larma tidigt.

Källor: Helsenorge, Norsk Førstehjelpsråd. Senast kontrollerat juni 2026.

Huvudskada och hjärnskakning

1. Håll huvud och nacke så stilla som möjligt om fallet kan ha skadat nacken.
2. Stoppa eventuell blödning från hårbotten med försiktigt tryck.
3. Iaktta medvetande och andning noga de första timmarna.
4. Medvetslös med normal andning: lägg i stabilt sidoläge med nackkontroll och ring 113.
5. Vid varningstecknen ovan: ring 113. Efter en huvudskada bör personen inte vara ensam det första dygnet.

Källor: Helsenorge. Senast kontrollerat juni 2026.

Bröstsmärta och misstänkt hjärtinfarkt

1. Ring 113 tidigt – vänta inte på att smärtan ska ge med sig.
2. Låt personen sitta eller halvligga i stillhet och undvik all ansträngning.
3. Lossa åtsittande kläder och lugna personen.
4. Acetylsalicylsyra kan vara aktuellt – ge det bara efter överenskommelse med 113, och inte vid känd allergi eller pågående blödning.
5. Vid medvetslöshet eller utebliven normal andning: starta HLR och hämta hjärtstartaren.

Källor: Helsenorge, ERC Guidelines 2025. Senast kontrollerat juni 2026.

Stroke – prata, le, lyfta

1. Prata: be personen säga en enkel mening – är talet sluddrigt eller otydligt?
2. Le: be personen le eller visa tänderna – är ansiktet snett?
3. Lyfta: be personen lyfta båda armarna – faller den ena?

Andra tecken: plötslig domning i ena kroppshalvan, synstörningar, kraftig huvudvärk eller balanssvikt. Notera klockslaget då symtomen började – det är avgörande för behandlingen. Ring 113 även om symtomen går över.

Samma test kallas AKUT-testet i Sverige: Ansikte, Kroppsdel, Uttal, Tid. Källor: Helsenorge. Senast kontrollerat juni 2026.

Anafylaxi och allvarlig allergisk reaktion

1. Misstänk anafylaxi vid snabbt insättande andnöd, svullnad, utbredda utslag eller cirkulationssvikt efter till exempel mat, insektsstick eller läkemedel.
2. Har personen egen adrenalinpenna: hjälp hen att använda den omgående på lårets utsida – den kan ges genom tunna kläder.
3. Ring 113 och säg att det rör sig om misstänkt anafylaxi. Följ instruktionerna – ber 113 dig använda en tillgänglig adrenalinpenna, gör det.
4. Låt personen ligga plant med höjda ben. Vid andnöd kan överkroppen höjas något. Låt inte personen resa sig hastigt.
5. Ingen förbättring efter 5–10 minuter och ny penna finns: ge ny dos enligt instruktion. Vid medvetslöshet eller utebliven normal andning: starta HLR.

Källor: Helsenorge, ERC Guidelines 2025. Senast kontrollerat juni 2026.

Krampanfall och epilepsi

1. Flytta undan farliga föremål, lägg något mjukt under huvudet, och lossa åtsittande kläder runt halsen.
2. Håll inte fast personen och stoppa inget i munnen.
3. Ta tid på anfallet.
4. När kramperna upphör: kontrollera andningen och lägg personen i stabilt sidoläge.
5. Ring 113 vid anfall längre än 5 minuter, nytt anfall utan uppvaknande, skada, anfall i eller vid vatten, eller första kända anfallet.

Källor: Helsenorge. Senast kontrollerat juni 2026.

Lågt blodsocker hos någon med diabetes

1. Misstänk lågt blodsocker vid plötslig förvirring, darrningar, kallsvett eller aggressivt, ”berusat” beteende.
2. Vaken och kan svälja: ge snabbt socker – saft, druvsocker, honung – upprepa efter 10–15 minuter vid behov, därefter något långsammare kolhydrat.
3. Medvetslös: ge varken mat eller dryck. Lägg i stabilt sidoläge och ring 113.
4. Ingen förbättring eller oklar orsak: ring 113.

Därför är lågt blodsocker lättare att missa ombord

Lågt blodsocker, nedkylning, sjösjuka och berusning ser påfallande lika ut: förvirring, darrningar, kallsvett, ovanligt eller aggressivt beteende. Ombord kommer de ofta samtidigt – den som är sjösjuk äter inte, kräker upp det hen fått i sig, och blir stående i vinden på däck. Har du någon med diabetes ombord är det värt att veta om hen har ätit, och när.

Regeln vid tvivel: är personen vaken och kan svälja, ge socker först. Det skadar inte någon som är nedkyld eller sjösjuk, och det är det enda som hjälper vid lågt blodsocker.

Källor: Helsenorge. Senast kontrollerat juni 2026.

Ögonskada och kemikaliestänk

1. Skölj omgående med rent, ljummet vatten eller ögonskölj – håll ögat öppet och skölj från näsan och utåt i minst 15–20 minuter.
2. Ta ut kontaktlinser om det går.
3. Kontakta Giftinformasjonen på +47 22 59 13 00 vid kemikalier, och läkare vid kvarstående besvär.
4. Fastsittande främmande föremål eller penetrerande skada: gnugga inte, ta inte bort. Täck båda ögonen löst – ögonen följer varandra – och sök läkare eller ring 113.

Källor: Helsenorge, Giftinformasjonen. Senast kontrollerat juni 2026.

Elstöt och landström

1. Gör platsen säker: slå av landström, huvudbrytare eller säkring, eller dra ur kontakten. Rör inte personen förrän strömmen är bruten.
2. Kontrollera medvetande och normal andning. Vid medvetslöshet eller utebliven normal andning: ring 113 och starta HLR, använd AED.
3. Kyl eventuella brännskador – in- och utgångssår – med vatten och täck dem.
4. Även om personen verkar oskadd: sök medicinsk bedömning. Ström genom kroppen kan ge rytmrubbningar i efterhand.

Källor: Helsenorge. Senast kontrollerat juni 2026.

Huggorm, fjärsing, fästing och brännmanet

Huggormsbett

1. Håll dig lugn och rör dig så lite som möjligt – aktivitet sprider giftet snabbare. Låt den bitne transporteras, låt hen inte gå själv.
2. Ring 113 vid allvarliga symtom som kräkningar, yrsel, svimning, andningsbesvär eller snabbt tilltagande svullnad.
3. Kontakta Giftinformasjonen eller läkare för bedömning, och ha låg tröskel vid barn, äldre, gravida, nedsatt allmäntillstånd eller bett i huvud eller hals.

Fjärsing

Giftet bryts ned av värme. Sänk det stuckna området i varmt vatten, omkring 40–45 °C, så varmt personen tål utan att bränna sig – kontrollera temperaturen med en oskadad kroppsdel först för att undvika skållning, särskilt på barn. Behandlingen tar ofta 30–45 minuter, ibland upp till 90, eller tills smärtan tydligt avtar. Ta bort synliga taggrester, rengör såret, och kontakta Giftinformasjonen eller läkare vid kraftig eller ihållande smärta, tecken på infektion eller nedsatt allmäntillstånd.

Brännmanet

1. Skölj bort tentaklerna med havsvatten, inte sötvatten, utan att gnugga.
2. Lindra smärtan med varmt vatten omkring 40–45 °C tills den ger med sig – 10–20 minuter räcker ofta, men behandlingen kan fortsätta upp till omkring 30 minuter. Se upp för skållning.

Fästingar

1. Ta bort fästingen snabbt. Risken för borrelia ökar markant när fästingen suttit i mer än 12–24 timmar.
2. Grip fästingen nära huden med pincett eller fästingborttagare och dra rakt ut.
3. Håll koll på rodnad ring eller utslag, feber och sjukdomskänsla veckorna efter – kontakta läkare vid symtom.
4. TBE-vaccin bör övervägas för den som ofta får fästingbett i kända riskområden. Det finns vaccin mot TBE, men inte mot borrelia.

Källor: Giftinformasjonen, Helsenorge, Folkehelseinstituttet. Senast kontrollerat juni 2026.

Första hjälpen på barn och spädbarn

1. HLR barn: 5 inledande inblåsningar, sedan 30:2 för lekmän, takt 100–120 per minut, tryck omkring en tredjedel av bröstkorgens djup. Är du utbildad livräddare: 15:2.
2. Spädbarn under 1 år: två fingrar på bröstet. Vid luftvägsstopp ryggslag och brösttryck, inte Heimlich.
3. Adrenalinpenna: hjälp barnet att använda sin egen penna enligt instruktion från 113 – 150 mikrogram till barn 15–30 kg, 300 mikrogram över 30 kg.
4. Brännskada och feber: barn kyls ned lättare – använd ljummet vatten och håll resten av kroppen varm.
5. Ha låg tröskel för att ringa 113. Barn kan försämras snabbt.

Källor: ERC Guidelines 2025, Norsk Resuscitasjonsråd, Helsenorge. Senast kontrollerat juni 2026.

Vad bör finnas i en första hjälpen-väska till båten?

En bra maritim första hjälpen-väska täcker blödning, brännskada, nedkylning och sårvård, och tål fukt och salt. Välj nivå efter var du rör dig och hur långt du har till hjälp.

Skilj på de tre sakerna: den akuta åtgärden (det du gör), utrustningen (det du har med) och det förebyggande (det du planerar). Utrustning måste kombineras med utbildning, övning och rätt nödanrop.

Rekommenderad utrustning efter båttyp

Utrustning ensam gör ingen båt säker, och ersätter ingen utbildning. Det rätta är att kombinera kunskap, övning och rätt nödanrop med utrustning som passar de turer du faktiskt gör.

Relevant utrustning hos Sikkerhet Om Bord

Kom ihåg: utrustning måste kombineras med utbildning, övning och rätt nödanrop. Ingen produkt gör båten säker på egen hand.

Källor och faktagrund

Innehållet är kontrollerat mot erkända fackkällor. Källorna senast kontrollerade i juni 2026.

Vanliga frågor